Två godingar

Jag var bara tvungen att lägga in bilder på mina favorithästar som alltid står och trånar efter en morot när man går grusvägen på promenad, de är så himla goa och mig påminner de om barndomen då man tillbringade somrarna på landet hos mormor.

Det är verkligen sommar när man ser dem stå där och betar samtidigt som en fjäril flyger förbi och finner en plats att landa på. Mängder av knott såg jag häromkvällen så sommaren är nog på väg trots att det inte märks i luften än, usch vad här är småruggigt, lite regn har det kommit också.

Jag tror jag glömde berätta för er att jag skickade en insändare till Allas veckotidning för ett tag sedan. Jag prenumenerar ju på den tidningen och gillar den mycket. Längst bak finns det lite insändare från läsare och dem läser jag gärna.

För ca 4 nummer sedan fann jag en insändare som irriterade mig såpass att jag var tvungen att svara på den och jag hoppas den publiceras inom den närmsta tiden. Skribenten hade åsikter om hur vissa människor alltid delar med sig till andra. Hon tyckte att man hellre kunde gå till en psykolog än att tvinga andra att läsa om dessa alkoholproblem i familjen eller andra problem som fanns. Hon hade två tidningar tydligen och i båda fanns det  just den veckan flera problem som hon kände sig vara tvungen att läsa om. Ja så hennes råd var bokstavligen att gå till psykolog istället för att tvinga oss andra läsare att läsa sånt.

Tänk jag blev så arg så jag trodde jag skulle dåna av. Mitt svar blev inte så trevligt men ändå helt ok. Jag uttryckte verkligen för henne att hon inte skulle dra in oss andra läsare i hennes åsikter, jag var noga med att poängtera att det var hon som hade problem med att läsa om andras livsöden, jag förklarade också vikten av att kunna dela med sig till andra och de positiva effekterna av att orka göra det och kanske få respons från andra och samtidigt kanske man också gett någon annan människa hopp om att de inte är ensamma om sina problem, det finns fler därute som har samma upplevelser.

Jag slutade mitt skriveri med en rekommendation till henne att börja köpa en tidning som inte har med människor att göra, kanske en trädgårdstidning vore bra. För en människa med så liten empati för andra behöver inte heller köpa tidningar där sån läsning finns.

Vet ni jag blir alltid upprörd av såna människor men samtidigt funderar jag på hur de mår själva, har de några vänner, släktingar som bryr sig eller är det bara en enorm ensamhet som avspeglar sig? Ja man vet inte men en sak vet jag att denna kvinnan kan omöjligt passa in i bloggvärlden där man delar det mesta, oh vad härligt med människor som vågar berätta om sig själva och dela med sig till andra. Jag är så glad för att jag har empati för mina medmänniskor.

Knäppt inlägg men det var bara något jag ville berätta om.

Nu ska jag förbereda min arbetsdag i morgon, får väl försöka tvinga ner kroppen i någon sovställning tidigt eftersom jag börjar arbeta kl 05.30 i morgon bitti. Klockan ringer ca 04.00, härligt. Men jag vill tillägga att det inte gör något eftersom jag längtar efter att få lära mig mer.

Ha nu en skön kväll käraste vänner och stor kram till er

LENA